Månad: juni 2026

Fotografi i Stockholm – från museer till egna fotouppdrag

Shopperbopper Lämna en kommentar

Stockholm är en stad byggd för fotografer. Ljusa sommarnätter, dramatiska vinterljus, vatten som speglar sig överallt och en arkitektur som sträcker sig från medeltida gränder i Gamla Stan till modern glasdesign i city. Oavsett om du är professionell fotograf, entusiastisk amatör, eller bara vill ha fina bilder från din vistelse i staden, finns det oändliga möjligheter.

Fotografiska – ett måste för fotoälskare

Stockholms mest kända fotodestination är utan tvekan Fotografiska, full av vackra miljöbilder Stockholm. Beläget i en ombyggd tullbyggnad vid vattnet på Södermalm, har museet sedan starten 2010 blivit en internationell institution för samtida fotografi. Fotografiska är inte ett traditionellt museum med permanenta samlingar – istället visas fyra stora utställningar per år, ständigt roterande och alltid överraskande. Här visas allt från etablerade världsnamn som Annie Leibovitz och David LaChapelle till nyskapande konstnärer från Norden och resten av världen. Museet är öppet från 10:00 till 23:00 varje dag, året runt – vilket är ovanligt för konstinstitutioner och gör det möjligt att kombinera ett besök med middag i restaurangen högst upp, där utsikten över Stockholms inlopp är magnifik. Entrépriset är 195 kronor för vuxna, med rabatter för studenter och seniorer (165 kronor). Barn upp till 12 år går in gratis i sällskap med vuxen, och ungdomar 13–16 år har också fri entré. Extra prisvärt är det på onsdagar från klockan 18:00, då du får två biljetter för priset av en.

Andra fotoplatser i staden

Fotografiska är långt ifrån den enda platsen i Stockholm som lyfter fram fotografi. Moderna Museet på Skeppsholmen har en fotografisamling på över 100 000 bilder, alltifrån fotografiets barndag till samtida verk, och har dessutom fri entré på fredagar mellan 18:00 och 20:00. För den som är intresserad av mer alternativa och experimentella uttryck är gallerior som Studio Tabac värda ett besök – en liten, ideellt driven plats för samtida fotografi som verkar via öppna ansökningar. I Gamla Stan hittar du Brunos Bildverkstad, både ett galleri, en butik och ett labb där du kan köpa analog film, låta dina negativ framkallas och även hitta begagnade kameror.

När du själv vill fotografera

Att fotografera i Stockholm handlar om att vara på rätt plats vid rätt tid. Gamla Stan är ett självklart val – de medeltida gränderna, de färgglada husen vid Stortorget och de smala gränderna med oväntade utblickar är som gjorda för gatufotografering. Monteliusvägen på Södermalm är en av de mest klassiska vykortsplatserna; här ser du stadshuset, Riddarhuset och hela den centrala silhuetten i ett svep. Fotomuseet i Rådhuset, Fotografiska har också en restaurang på översta våningen där utsikten är magnifik. För den som vill ha arkitekturfotografering har Stockholm allt från Kungliga bibliotekets runda rotunda (för närvarande under renovering, öppnar 2028) till den moderna stadsdelen Hammarby Sjöstad. En båttur i skärgården eller bara en tur med en av de många båtlinjerna som trafikerar vattnen ger helt nya perspektiv.

Beställ fotouppdrag av fotograf Stockholm – porträtt, produkt och byggnader

Stockholm har en stor och mångsidig krets av professionella fotografer, och många tar uppdrag för privatpersoner och företag. TT Nyhetsbyrån har fotografer stationerade i Stockholm som vid ledig tid kan utföra enklare uppdrag som porträtt eller genrebilder. Flera av dem har egen firma och tar också externa uppdrag, till exempel dokumentation av fastigheter åt mäklare eller porträtt av företagsledare. På plattformar som Houzz hittar du specialister inom interiör- och arkitekturfotografering, som kan fånga hem och byggnader i bästa möjliga ljus. Priserna varierar beroende på uppdragets längd och komplexitet, men en genomsnittlig fotografering på plats kostar ofta några tusen kronor, exklusive resekostnader.

För dig som vill ha ett mer personligt fotograferingsmöte finns Airbnb Experiences som erbjuder fotopromenader genom staden, där en …

Rörinspektion – första steget mot ett friskt avloppssystem

Shopperbopper Lämna en kommentar

De flesta villaägare tänker inte på sina avloppsrör förrän det blir stopp. Då står man där med vatten som inte rinner undan i duschen, en toalett som fylls på eller en diskho som bubblar illavarslande. Ofta löser man tillfälliga stopp med en vaskrensare eller kemiska medel, men när problemen återkommer gång på gång är det dags att ta reda på vad som egentligen händer där nere. Svaret heter rörinspektion.

En rörinspektion innebär att en liten kamera förs ner i dina avloppsrör. Kameran är kopplad till en skärm, och teknikern kan i realtid se rörens insida. Sprickor, hål, rost, rotinträngningar, fettbeläggningar och främmande föremål – allt syns tydligt. Du själv kan titta på skärmen och se exakt var problemen sitter och hur allvarliga de är.

Varför göra en rörinspektion när allt verkar fungera?

Många villaägare bokar först en rörinspektion när katastrofen är framme. Det är förståeligt, men det är också dyrt. En rörinspektion i förebyggande syfte kan spara tiotusentals kronor.

Ett äldre avloppssystem kan ha sprickor och läckage som inte syns ovan jord. Vattnet från ett läckande avlopp sipprar ner i marken runt huset. Det kan på sikt skada grunden, orsaka sättningar i marken och skapa fuktproblem i källaren. Innan du ser fuktskadorna på insidan av huset kan skadorna redan vara omfattande.

En rörinspektion är också klok om du planerar en större renovering. Ska du bygga om badrummet, gräva för att anlägga en uteplats eller kanske bygga till huset? Då är det bra att veta avloppets skick innan du börjar. Risken är annars att du lägger dyra ytskikt över rör som snart måste åtgärdas.

För den som köper ett äldre hus är en rörinspektion en av de viktigaste tilläggsbesiktningarna. En vanlig husbesiktning tittar inte inuti avloppsrören. Genom att göra en kamerainspektion får du veta om rören är i gott skick eller om det finns dolda skador som kan kosta dig stora summor efter tillträdet. Många köpare har fått igenom prisavdrag efter att en rörinspektion visat på allvarliga brister.

Vad syns på en rörinspektion?

Kameran som används vid en rörinspektion är liten, flexibel och ljusstark. Den kan ta sig runt böjar och grenar och ge en tydlig bild av rörens insida. Här är de vanligaste problemen som upptäcks:

Sprickor i rören är vanliga, särskilt i äldre betong- och lerrör. Sprickorna kan vara små hårsprickor eller större genomgående sprickor som läcker vatten. Oavsett storlek kommer de med tiden att förvärras.

Hål i rören uppstår ofta genom rostangrepp i gjutjärnsrör eller genom att rötter från träd och buskar pressat sig in. Hål är allvarliga eftersom de släpper ut avloppsvatten i marken och släpper in jord och rötter i systemet.

Rötter är ett av de vanligaste problemen i äldre avlopp. Trädrötter letar sig mot fukt och näring. Hittar de en liten spricka i ett avloppsrör växer de in och breder ut sig inuti röret. Med tiden kan rötterna fylla hela röret och orsaka totalt stopp.

Beläggningar av fett, tvålrester och kalk byggs upp över tid. Röret blir trängre och trängre, vattnet får allt svårare att rinna undan, och till slut blir det stopp. Beläggningar syns tydligt på kameran som mörka, ojämna ytor.

Rost och korrosion drabbar gjutjärnsrör. Röret kan se helt ut utvändigt men vara svårt angripet invändigt. Rostflagor lossnar och samlas i botten av röret, vilket skapar stopp.

Främmande föremål är tyvärr vanliga. Leksaker, tandborstar, tops, dambindor, våtservetter och annat som inte borde spolas ner fastnar i rören och orsakar stopp. Kameran visar exakt vad det är och var det sitter.

Hur går en rörinspektion till?

En rörinspektion är enkel och tar inte lång tid. För en normalstor villa tar den cirka två till …

Riskbedömning inför heta arbeten – gör den till en vana

Shopperbopper Lämna en kommentar

Att utföra heta arbeten utan en noggrann riskbedömning är som att köra bil utan bromsar. Det kan gå bra många gånger, men när det väl går fel blir konsekvenserna katastrofala. En gnista från en slipning, ett svetsstänk eller en gasolbrännare som lämnas på för länge kan orsaka en brand som förstör byggnader, skadar människor och i värsta fall kostar liv.

En heta arbeten utbildning lär dig att göra riskbedömningar på ett systematiskt sätt. Här går vi igenom vad en riskbedömning innebär, vilka frågor du måste ställa, och hur du dokumenterar ditt arbete.

Vad är en riskbedömning?

En riskbedömning är en systematisk genomgång av alla risker som kan uppstå i samband med ett visst arbetsmoment. Målet är att identifiera farliga situationer, bedöma hur allvarliga de är, och vidta åtgärder för att eliminera eller minska riskerna.

För heta arbeten innebär riskbedömningen att du innan du tänder svetsen eller startar vinkelslipen går igenom arbetsplatsen noggrant. Du tittar på material i omgivningen, undersöker dolda utrymmen, bedömer risken för gnistspridning, och planerar för efterbevakning.

Riskbedömningen ska göras skriftligt. Papperet ska finnas på arbetsplatsen och vara tillgängligt för alla som är involverade i arbetet. Vid en eventuell brand kommer räddningstjänst och försäkringsbolag att begära ut dokumentationen.

Vilka frågor ska du ställa?

Inför varje hett arbete bör du gå igenom en checklista. Här är de viktigaste frågorna.

Finns det brännbart material i arbetsområdet? Det kan vara allt från papper, kartong och trä till plast, isolering, textilier och kemikalier. Även damm i luften – till exempel mjöldamm eller trädamm – kan vara mycket brandfarligt. Material som inte är direkt brännbart kan ändå skadas av värme. En yta som blir för varm kan börja brinna långt efter att arbetet är klart.

Finns det dolda utrymmen där gnistor kan tränga in? Springor i golvet, hål i väggar, ventilationskanaler, utrymmen bakom panel – allt detta är riskzoner. En gnista som försvinner in i en springa kan glöda i timmar utan att synas. Använd tätningsmaterial som brandfilt eller mineralull för att täppa igen.

Vilka skyddsavstånd måste hållas? Till brännbart material som inte kan flyttas måste du hålla säkerhetsavstånd. För en mindre slipning kan 5–10 meter räcka. För svetsning kan 10–15 meter behövas. Använd brandfiltar för att skydda ytor som inte kan flyttas.

Finns det brandfarliga gaser eller vätskor i närheten? Gasoltuber, bensindunkar, lösningsmedel, färgburkar – allt detta måste flyttas bort från arbetsplatsen. För gasoltuber gäller ett säkerhetsavstånd på minst 5 meter från öppen låga.

Finns släckutrustning på plats? Minst en pulversläckare på 6 kg ska finnas inom räckhåll. Även brandfilt och vatten (till exempel en hink med vatten) bör finnas tillgängligt. Släckaren ska vara kontrollerad och fulladdad.

Finns brandvakt på plats? Om riskbedömningen visar på förhöjd risk ska en brandvakt utses. Brandvakten ska ha egen släckutrustning och ha till uppgift att övervaka arbetsplatsen under och efter arbetet.

Hur lång efterbevakning krävs? Standard är minst 60 minuter. Men i riskfyllda miljöer – till exempel där det finns dolda utrymmen eller material som lätt antänds – kan efterbevakning på 2–4 timmar vara nödvändig.

Dokumentation – papper som räddar

Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt. Dokumentet ska innehålla datum och plats för arbetet, vem som utför arbetet (namn och certifikatnummer), vilka moment som ingår, identifierade risker och vilka åtgärder som vidtagits, skyddsavstånd och eventuell användning av brandfiltar, utsedd brandvakt (namn) och tid för efterbevakning, samt släckutrustningens placering och status.

Dokumentet ska undertecknas av den som utför arbetet och av brandvakten. Det ska finnas kvar på arbetsplatsen under hela arbetet och efterbevakningen.

Vid en brand kommer räddningstjänsten att begära ut dokumentationen. Saknas den, eller om den är ofullständig, kan det påverka försäkringsersättningen och leda till rättsliga påföljder.

Vanliga

…

Säkra lyft utbildning – skydda dig själv och dina kollegor

Shopperbopper Lämna en kommentar

Lyftoperationer är en av de mest riskfyllda arbetsmomenten på byggarbetsplatser, i industrin och inom transport. Varje år inträffar olyckor där människor kläms, krossas eller träffas av fallande föremål. Ofta handlar det om bristande planering, felaktig utrustning eller att personalen saknar rätt utbildning.

En säkra lyft utbildning ger dig kunskapen att planera, organisera och utföra lyft på ett säkert sätt. Här går vi igenom vad utbildningen innehåller, vem som behöver den, och varför den är avgörande för säkerheten.

Varför behövs säkra lyft utbildning?

Lyft kan verka enkla – att lyfta en pall med en truck, att hissa upp material med en kran, att använda en lyftanordning för att flytta en tung maskin. Men i enkla lyft gömmer sig stora risker. Felaktigt placerade lyftband kan slitas av. En lyftögla som inte är dimensionerad för vikten kan brista. Lasten kan svänga okontrollerat och träffa någon. Kranen kan välta om underlaget inte är stabilt.

Olyckor vid lyft är ofta allvarliga. När ett tungt föremål faller eller slår emot någon blir skadorna sällan lätta. Dödsolyckor förekommer tyvärr varje år.

Arbetsmiljöverket ställer därför tydliga krav på att den som planerar och utför lyft ska ha tillräcklig utbildning och kompetens. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att personalen har rätt kunskaper.

Vad ingår i utbildningen?

En komplett utbildning i säkra lyft består av både teori och praktik. Teoridelen behandlar lagar och regler – arbetsmiljölagen, föreskrifter om lyftredskap och truckar, samt ansvarsförhållanden mellan arbetsgivare, arbetsledare och utförare.

Du lär dig om lyftteknikens grunder – krafter, viktberäkning och tyngdpunkt. Att förstå var tyngdpunkten sitter på en last är avgörande för att kunna placera lyftbanden rätt. En last som inte är balanserad kan plötsligt välta eller slunga iväg.

Olika lyftredskap och deras användning gås igenom – lyftband, lyftkedjor, stroppar, lyftöglor, gripdon, sugkoppar och annan utrustning. Du lär dig hur du inspekterar utrustningen, vad du ska titta efter, och när den måste kasseras.

Riskbedömning är en central del av utbildningen. Du lär dig att identifiera risker i lyftmomentet – vad kan hända? Vad är sannolikheten? Vilka konsekvenser får en olycka? Baserat på riskbedömningen ska du kunna föreslå åtgärder för att eliminera eller minska riskerna.

Kommunikation och signaler är också viktigt – hand- och radiosignaler mellan kranförare och signalgivare. Otydlig kommunikation är en vanlig orsak till lyftolyckor.

På den praktiska delen får du under ledning av en instruktör planera och utföra lyft med olika typer av last och utrustning. Du får öva på att bedöma vikt, placera lyftband, och kommunicera med signalgivare.

Vem behöver utbildningen?

Säkra lyft utbildning är relevant för många yrkesgrupper. Kranförare som lyfter tunga laster behöver förstå både utrustningens kapacitet och riskerna med olika lyftmoment. Truckförare som lyfter och transporterar gods med truck eller annan lyftutrustning behöver kunskap om lastsäkring och stabilitet. Byggarbetare som ofta deltar i lyft på byggarbetsplatser, till exempel vid montage av prefabricerade element, behöver kunna bedöma risker och använda rätt utrustning. Lager- och industripersonal som hanterar tunga lyft i sin vardag. Arbetsledare och arbetsmiljöansvariga som planerar och organiserar lyft behöver kunskap för att kunna göra korrekta riskbedömningar och instruera sin personal.

Även den som bara ibland utför lyft bör ha grundläggande utbildning. Olyckor inträffar ofta när någon som inte är van vid lyft plötsligt ställs inför en ny situation.

Onlineutbildning med praktik

Teoridelen av säkra lyft utbildning kan idag genomföras online. Det är ett flexibelt sätt att lära sig i sin egen takt. Du loggar in på en lärplattform där allt kursmaterial finns tillgängligt – texter, bilder, filmer och kunskapstester. Du kan läsa när det passar dig, pausa och återkomma senare.

Efter godkänt teoriprov bokar du en tid för den praktiska delen. Instruktören kommer …

Familjerätt och vårdnadstvister – vad du behöver veta och när du behöver juridisk hjälp

Shopperbopper Lämna en kommentar

En separation är sällan enkel. När barn finns med i bilden blir den ännu svårare – inte bara känslomässigt utan juridiskt. Frågor om vem som ska ha vårdnad, var barnen ska bo och hur umgänget ska se ut är frågor som föräldrarna helst löser själva, men som ibland inte går att lösa utan hjälp.

Det är i det läget familjerätten kommer in. Inte som en eskalering – utan som ett verktyg för att ge svar på frågor som annars riskerar att förbli olösta på barnens bekostnad.

Den här artikeln förklarar hur det svenska systemet för vårdnad, boende och umgänge fungerar, vad som händer när föräldrarna inte kan komma överens och när det är dags att ta hjälp av en jurist.

Grundbegreppen – vårdnad, boende och umgänge

Tre begrepp som ofta blandas ihop men som har tydliga och distinkta juridiska innebörder.

Vårdnad

Vårdnad handlar om den rättsliga beslutanderätten kring barnets liv – inte om var barnet bor. En förälder med vårdnad har rätt och skyldighet att fatta beslut om barnets utbildning, sjukvård, pass och andra viktiga frågor.

Gemensam vårdnad innebär att båda föräldrarna delar beslutanderätten. Det är normalläget i Sverige och det domstolen i regel strävar efter att upprätthålla. Gemensam vårdnad kräver att föräldrarna kan kommunicera och fatta gemensamma beslut. Det kräver inte att de bor nära varandra eller är överens om allt – men det kräver en grundläggande förmåga att samarbeta kring barnet.

Enskild vårdnad innebär att en förälder ensam har beslutanderätten. Det är inte ett straff mot den andre föräldern – det är en lösning för situationer där gemensam vårdnad inte fungerar. Domstolen beslutar om enskild vårdnad när samarbetet är så bristfälligt att gemensam vårdnad skadar barnet, eller när det finns allvarliga omständigheter som missbruk, psykisk ohälsa eller våld.

Boende

Barnets boende är en separat fråga från vårdnaden. Barnet kan ha gemensam vårdnad med båda föräldrarna men bo huvudsakligen hos en av dem, eller bo växelvis hos båda.

Växelvist boende – barnet bor ungefär lika mycket hos vardera föräldern – är vanligt i Sverige och fungerar när föräldrarna bor nära varandra och kan samarbeta kring barnets vardag.

Huvudsakligt boende hos en förälder med umgängesrätt för den andre är ett alternativ när växelvist boende inte är praktiskt eller lämpligt.

Umgänge

Umgängesrätten reglerar barnets rätt att träffa den förälder det inte bor hos. Det är barnets rätt, inte förälderns – en distinktion som är viktig. Domstolen kan besluta om ett umgängesschema om föräldrarna inte kan komma överens.

Barnets bästa – det övergripande principen

Hela det svenska systemet för familjerätt kretsar kring ett begrepp: barnets bästa. Det är inte ett tomt begrepp – det är den rättsliga princip som genomsyrar föräldrabalken och som domstolen är skyldig att sätta i centrum för varje beslut.

Vad som är barnets bästa bedöms utifrån det enskilda barnets situation. Domstolen tar hänsyn till:

  • Risken för att barnet utsätts för övergrepp, olovligen förs bort eller hålls kvar, eller annars far illa
  • Barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna
  • Barnets åsikt med hänsyn till barnets ålder och mognad
  • Föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov framför sina egna konflikter

Det sista punkten är central och ofta missförstådd. Domstolen bedömer inte bara vem som är en ”bättre” förälder i absoluta termer – den bedömer vem som bäst kan tillgodose barnets behov av en fungerande relation med båda sina föräldrar.

En förälder som aktivt försvårar barnets kontakt med den andre föräldern utan giltiga skäl riskerar att det påverkar domstolens bedömning negativt – inte den andre förälderns.

Samarbetssamtal och medling

Innan en tvist hamnar i domstol finns ett antal mellanlösningar som är värda att känna till.

Samarbetssamtal

Kommunens familjerätt …